Töfsingdalen

Ungefär där Dalarna möter Härjedalen och den svenska bergskedjan startar ligger Töfsingdalens nationalpark. En nationalpark som få har hört talas om och ännu färre har besökt. Nationalparken ligger ödsligt och det är svårt att ta sig hit. Inga vägar går hit och vandringslederna som finns i området tar dig till nationalparksgränsen men inte längre än så, för i Töfsingdalen finns inga vandringsleder. Tar man sig in i nationalparken så lämnar man civilisationen bakom sig och möter en rå och oförlåtande vildmark.

Se filmen för mer info om Töfsingdalen

Att göra en film om Töfsingdalen föddes året innan filmen spelades in. Vi gick då igenom nationalparken under en 3 dagars vandring med start i Grövelsjön. Töfsingdalen var då endast en liten del av vandringen som helhet och trots att vi var förberedda på att terrängen skulle vara svårframkomlig så var verkligheten värre än vad vi hade förväntat oss. När den oländiga blockterrängen slår till så går marschfarten stundtals ner till nästintill obefintlig. Varje steg kräver full koncentration för att inte trampa snett eller halka då det även regnade. Men det regnade samtidigt inte tillräckligt för att hålla myggen borta som fanns i överflöd. Att korsa parken visade sig vara mer ansträngande än vad vi hade föreställt oss. När vi väl tagit oss igenom Töfsingdalen var vi lättade att det var över och hade inte något intresse att återvända.

Vandring från Grövelsjön som går igenom Töfsingdalen

När vi väl hade kommit hem och månaderna gick så marineras minnena från Töfsingdalen i våra huvuden. Vad var det egentligen för nationalpark vi hade vandrat igenom och som lämnat bestående, men mest negativa, minnen. Här började tankarna gro om att Töfsingdalen var värd en andra chans och att Töfsingdalen troligen har mer att erbjuda än jobbig terräng och mygg. Planerna på en återresa till Töfsingdalen startades.

Ungefär ett år senare, denna gång i September, åkte vi återigen mot Töfsingdalen. Denna gång var planen att endast ägna sig åt och uppleva nationalparken. Även denna gång så utgick vi från Grövelsjön och började den ca 13 km långa vandringen till nationalparken. Det första missödet skedde när vi började närma oss parken och lämnar kalfjället bakom oss. Det började dyka upp mygg. Detta var inte något vi hade räknat med i september och vi hade lämnat myggmedel hemma. Med sänkt moral fortsatte vi vandringen och det skulle som tur vara visa sig att mygg inte skulle vara något problem. Det var några myggor som välkomnade oss men därefter var det knappt en mygga i sikte.

Töfsingdalen

Den initiala planen var att tälta i nationalparken. Det verkar finnas en uppfattning att det inte är tillåtet att tälta inom nationalparksgränsen men detta stämmer inte. Det finns ganska stora fredade områden som man inte får tälta på men så länge man inte slår upp tältet där så är det ok enligt föreskrifterna. Fullständiga föreskrifter för Töfsingdalens nationalpark kan man läsa på Länsstyrelsen i Dalarnas hemsida.

I slutändan så vart det att vi inte tältade i parken ändå. Det finns bra och trevliga vindskydd strax söder om nationalparksgränsen där vi slog camp istället och gjorde dagsturer in i nationalparken.

Storån

Andra dagen följde vi Storån som går längst med nationalparksgränsen. Detta är ett känt fiskevatten och vi såg flera stora öringar simma i ån men lyckades inte få de skygga fiskarna på film. Efter att ha korsat storån fortsatte vi upp till Hovden, Töfsingdalens högsta punkt. Här får man en överblick över hela nationalparken. Därefter började vi arbeta oss ner mot Töfsingån. Terrängen vi gick igenom under dagen var ändå hyfsad, med Töfsingdalens mått mätt, men det var vad man hann med under en dag.

Den andra dagen var vädret markant sämre. Det regnade kraftigt en stor del av dagen vilket gjorde att det var svårt att filma. Vi hann inte utforska den västra och norra delen av nationalparken som vi hade velat och en ganska stor del av parken fick bli odokumenterad. Dagen därpå var vi tvungna att återvända mot Grövelsjön eftersom vi även skulle hinna med att besöka Fulufjället och filma där. En viss känsla av misslyckande infann sig när vi vandrade tillbaka. Töfsingdalen är svårfilmad och det kändes inte som att vi hade fått tillräckligt bra med video för att göra en bra film.

När turen väl var över och man var tillbaka hemma och började klippa ihop sekvenserna och bearbeta minnena från Töfsingdalen så började en film växa fram. När den färdiga filmen väl var klar så var känslan av misslyckande borta. Man kan alltid önska att vissa saker hade kunnat vara annorlunda men tycker filmen gör ett bra jobb att förmedla Töfsingdalen.

Hoppas du som tittar uppskattar filmen. Och om du gör det så prenumerera gärna på Youtube kanalen och kommentera gärna, det uppskattas varmt och hjälper i framtida produktioner.

Fjällmossen

Bland Kolmårdens skogar ligger Fjällmossen naturreservat med dess stora myrar. Här finns vandringsleder och fina vindskydd för den som vill utforska och övernatta i myrmarken.

Kika på videon för mer info om vandring i Fjällmossen naturreservat

Fjällmossen

Denna tur startade vid vindskydden som finns vid lilla Göljen. Vid den lilla sjön finns det två vindskydd och en eldplats. Ved samt vatten går att hämta några hundra meter bort. Efter att ha lagt undan en del av packningen i vindskyddet så började turen med att utforska myren. Inte så långt efter kommer man till ett brandområde där naturvårdsbränningar utfördes 2010. Vandringen fortsätter runt myren och både tranor och orrar syntes ute på myren.

Vindskydd vid lilla Göljen

Efter att ha spenderat merparten av dagen vid myren så återvände vi till vindskyddet. Det blev en vacker kväll runt lägerelden och man sov bra i de rejäla vindskydden. Dagen efter ligger parkeringen en kort vandring från lilla Göljen om man inte fortsätter sin vandring längst Sörmlandsleden som går igenom området.

Tyresta National Park och Årsjön

Årsjön

Tyresta är en nationalpark som ligger strax utanför Stockholm. Här kan man vandra bland gammelskog och små skogssjöar där Årsjön kanske är den finaste av dom alla. Flertalet vandringsleder finns i nationalparken men det går även bra att lämna lederna om man vill känna sig mer omsluten av skogen och naturens ljud.

Kika på videon om du vill se mer från Tyresta och Årsjön

Den här turen startade vid huvudentren i Tyresta by. Här finns en stor parkering och ett naturum med en utställning över samtliga nationalparker i Sverige. Vandringen till Årsjön är ca 3 km lång och lättvandrad. När man börjar närma sig Årsjön så blir stigen smalare och det är inte riktigt lika många andra besökare i området längre.

Årsjön är en vacker långsmal sjö fint inramad av skogen. Här får man bara tälta på anvisad plats vilket gör att man kommer behöva samsas med andra besökare men det är ingen större fara eftersom den utsatta tältytan är stor. Eftersom det inte är tillåtet att tälta på andra ställen runt sjön så behåller sjön sin vildmarkskaraktär. På motsatt sida av tältplatsen finns ett utkiksställe där man får en fin utsikt över sjön och är värd ett besök.

View over Årsjön

Resten av kvällen spenderas enkelt genom att sitta vid klipporna och spana ut över sjön eller runt lägerelden. Årsjön är troligen en av de finare sjöarna i Tyresta nationalpark och väl värt ett besök men det finns mycket mer att utforska inom nationalparken.

Vintervandring i Fulufjällets Nationalpark

Winter in Fulufjället

Snöskor är lätta att använda, kostar inte allt för mycket och utökar vandringssäsongen till att gälla året om. Fulufjället är lika trevligt att vandra i vintertid och passar utmärkt för snöskovandring. Nedan är två videos från snöskovandringar i Fulufjället.

Det finns många stugor som man kan bo i inom nationalparken. Vissa behöver bokas medans andra har drop-in. Utöver dessa finns även stugor som är tänkta som raststugor och inte för övernattning annat än i nödfall. På Fulufjällets hemsida finns mer information angående tillgängliga stugor och när dessa står öppna.

Vandra i Stendörren

Stendörren är ett vackert naturreservat som ligger vid kusten mellan Trosa och Nyköping. Det finns hängbroar som knyter ihop öarna med fastlandet så man kommer ut på öarna och får lite skärgårdskänsla. Området är väldigt populärt på sommaren men vi är här i Mars när vintern börjar gå mot vår. Se videon för mer information om vandringen.

Karta över Stendörren och vandringen.

Stendörren karta

Vandra i Grövelsjön

Grövelsjön ligger precis vid den norska gränsen i norra Dalarna. Här börjar den svenska fjällkedjan och är en populär startpunkt för vandrare. Grövelsjöfjällen har inte de högsta eller mest dramatiska topparna men vandrare kommer tillbaka hit år efter år.
Detta inlägg beskriver en tredagarstur i Grövelsjöns fjällvärld under Juli 2020.

För mycket text? Titta på videon istället.

Som de flesta besökare så startar vi vandringen vid STF Grövelsjön fjällstation. Lite regn i luften men stämningen är på topp. Vandringen startar uppför och det tar inte lång tid innan träden blir färre och vyerna breder ut sig. Vi följer leden mot sjön Hävlingen vilket tar oss i rätt riktning. Efter drygt en timma når man Fosksjöarna. Sjöarna är del av ett mindre vattensystem och det sägs att fisket ska vara ok här. Inte tid för det på denna tur utan rör oss vidare. Här lämnar vi även leden och går hädanefter utanför markerade leder.

Passerar även Storväteshogna vilket är Dalarnas högsta topp. Det är en relativt enkel vandring upp till toppen och kan göras som en dagstur med start och slut på Grövelsjöns fjällstation. Bestämde oss för att inte ta toppen denna tur utan spara den till ett annat tillfälle.

Efter ett tag så börjar vi långsamt gå ner mot dalen som tar oss vidare mot Töfsingedalen. Nu möter vi även de ökända myggen. Börjar lite smått men väl nere i dalen så svärmar de omkring oss. Ingen idé att vila nu utan rör på oss för att slippa bli uppäten av mygg.

I dalen så strömmar Storån förbi. Storån är ett mycket populärt fiskevatten. Vattnet är kvoterat och platser lottas ut. Endast flygfiske är tillåtet i Storån.

När man korsar Storån så kommer man in i Töfsingedalens nationalpark. Töfsingedalen är verkligen något helt annat jämfört med många andra nationalparker i Sverige. En liten anspråkslös skylt indikerar att man är inne i nationalparken men inget annat. Inte något som antyder påverkan från andra människor som en upptrampad stig eller liknande. Visste inte så mycket om Töfsingedalen innan men speciellt två saker stod ut. För det första så var det så otroligt många döda träd som fortfarande stod i området som ger parken en nästan silvrig karaktär. Det andra var den eländiga terrängen som mest verkar bestå av blockterräng vilket gör det svårt att ta sig fram.

Blockterrängen visade sig vara en större utmaning än vad vi hade räknat med. Eftersom vi hade kört bil merparten av dagen och sedan vandrat i ca 13 km började vi bli aningen trötta. När vi börjar navigera oss genom blockterrängen så sattes moralen på prov då man behöver vara uppmärksam på varje steg speciellt då det regnade och stenarna var blöta. Först var det inga problem men medelhastigheten går ner extremt och det är inget som indikerar att blockterrängen är på väg att försvinna. Tvärtom, för varje blockhav man betar av kommer ett nytt.

Inside Töfsingedalens National Park

Genom parken så passerar men ett par trevliga småsjöar. Och till slut så nådde vi sjön Töfsingen som ligger precis utanför parkens gränser. Nu behövde vi bara runda sjön vilket återigen betydde att gå igenom ett hav av stenblock. På norra sidan av sjön fanns några stugor och återigen lite norrut fanns en raststuga där vi kunde laga middag och vila lite.

Nästa dag var vi återigen fyllda med ny energi och allt det tunga från gårdagen var glömt. Börjar röra oss upp mot fjällen igen och för tillfället glada att lämna Töfsingedalen bakom oss. Temperaturen låg runt 10 grader och inget regn vilket gladde oss. Återigen börjar vyerna breda ut sig och vi ser fjällstugan Storrötjärn i fjärran. Vi tog kurs mot norra spetsen av sjön Hävlingen där vi skulle korsa till andra sidan och sedan börja röra oss i riktning mot Grövelsjön.

När vi börjar närma oss Hävlingen så börjar återigen blockterrängen göra oss sällskap. Och precis som under gårdagen så går allt mycket långsammare än vad vi hade räknat med. Men till slut så når vi platsen man kan korsa över till den västra sidan av Hävlingen. Här fanns även flera trevliga raststugor. Hade fortfarande ett par kilometer kvar innan vi kände oss nöjda så vi vandrade på. Eftersom nästa dag även skulle inkludera en längre bilresa så ville vi inte ha för långt att vandra sista dagen. Slutade med att vi satte camp ca 7 km från Grövelsjön. Tajmingen var perfekt eftersom det var ett ordentligt regnväder som höll på att komma in.

Nästa dag var det inte mycket mer att göra än att ta ner camp och gå de sista kilometrarna till Grövelsjön. Aningen ledsna att turen var över för denna gång men glad för den tiden vi fick spendera i Grövelsjöfjällen. När vi närmade oss fjällstationen så ser vi tydligt hur lederna börjar bli bredare och upptrampade. Börjar även möta andra vandrare, de flesta verkar göra dagsturer från fjällstation.
Turen hade varit aningen tuffare än vad vi först hade trott men det är oftast dessa turer som blir de mest minnesvärda.

Hamra Nationalpark - 2 Dagar i Hamra

Ormtjärn at Hamra

Hamra nationalpark är en av Sveriges minsta och kanske även den mest anonyma nationalparken i Sverige. Den originella delen av nationalparken skapades redan 1909, samtidigt som åtta andra nationalparker i Sverige, och var de första av sitt slag i Europa. Original delen av parken är väldigt liten men 2011 så utökades parken och vart nästan 50 gånger så stor. Trots det så är parken fortfarande ganska liten. Det är gammalskog och myrmarker som är de dominerande naturtyperna i Hamra.

För mycket text? Titta på videon istället.

Turen startade vid Hamras huvudentré. En sak som omgående var slående var hur få besökare det var runt huvudentrén. Jämfört med andra nationalparker som Fulufjället, där får man räkna med ett mindre trafikkaos för att komma till parkeringen, så detta var en positiv överraskning.

Hamra är ett av Sveriges björntätaste områdena i Sverige men trots det så är det sällan man får turen att se en björn. Men när man vandrar i området så finns alltid vetskapen närvarande att det kan finnas en björn runt hörnet.

Det tar inte lång tid från att man lämnat huvudentrén innan man får känslan att vara i vildmarken. Förutom en välmarkerad led så syns inga andra spår av mänsklig inverkan. Eftersom man främst rör sig genom myrmark så är det tacksamt att ha en led att förlita sig på och spångar som tar en över de våta partierna. Myggorna är narvarande som man kan förvänta sig men inte så situationen blir outhärdlig.

Efter ca 30 minuter så hamnar man i ett område som blivit påverkat av en skogsbrand. Branden är faktiskt medvetet anlagd för att locka till sig nya djur och tillväxt. Efter branden så kommer massor nya insekter i området och därefter hackspettarna.

Vid sjön Ormtjärn finns ett vindskydd samt en eldstad man kan använda. Det är endast vid de anlagda eldstäderna som det är tillåtet att elda inom parken och ved finns tillhandahållen. Överraskande så fanns det hjortron lite överallt i parken. Eftersom hjortron är eftersöka så brukar det vara svårt att hitta bären så lättillgängligt men här fanns de överallt även om de inte var riktigt mogna än. Det verkar som att 2020 var ett riktigt bra år för bär generellt.

Det verkar som att jag under turen hade Hamra helt för mig själv och fortsatta djupare in i parken. Fint väder, natur och massor av fåglar gjorde vandringen väldigt njutbar. Under de 2 dagarna i Hamra så mötte jag faktiskt inte en enda person förutom vid huvudentrén. Sällskapet utgjordes av fåglarna istället.

I närheten av myrentrén finns parkens andra vindskydd. Det stod tomt och det kändes inte som att det skulle dyka upp någon annan så bestämde mig för att slå camp här. Det är även tillåtet att starta eld här vilket alltid är ett trevligt sällskap. Återigen så är ved tillhandahållen.

Efter tältet är uppsatt så var det dags för middag och vila lite. Men när det närmar sig skymning så var det dags för en vandring runt leden långa myrslingan. Tyckte mycket om den här leden och kan varmt rekommenderas. Höll hela tiden utkik efter björn men ingen syntes till.

Längs med leden stora myrslingan så finns även ett väldigt trevligt utkikstorn. Ett perfekt ställa att få en ordentlig överblick över myrmarkerna.

Efter kvällspromenaden så var det dags att röra sig tillbaka till camp i tid för att se solens sista strålar försvinna bakom horisonten. Vandringen genomfördes under juli vilket betyder långa dagar och korta nätter men jag var inte tillräckligt förberedd för den kalla temperaturen som inträffade under natten. Som kallast vart det 4 grader vilket gjorde att man fick lite problem att hålla värmen men med vetskapen att natten är kort så gick det bra på det stora hela ändå.

Nästa morgon vaknade man upp varm och återigen till vackert väder. Ta ner camp och började vandra tillbaka samma väg som jag kom. Hamra fortsatte att visa upp sina bästa sidor och återigen massor av småfåglar i området.

Väl tillbaka vid huvudentrén där jag startade dagen innan så gjorde jag en avstickare till den ursprungliga delen av nationalparken från 1909. Nu var jag inte längre ensam utan här fanns även andra besökare. Den ursprungliga delen av parken består av urskog och var tänkt att rädda en del skog som var opåverkad av människan.

På denna tur hade jag hittills sett nästan halva Hamra nationalpark. Den del som jag missat är parkens östra del som följer den lilla bäcken Svartån. Så nästa besök i parken kommer att vara från öst och då följa bäcken upp mot myrmarkerna.

Sörmlandsleden Etapp 10

Etapp 10 startar i Tvetaberg och slutar i Järna. Etappen är 12 kilometer lång men vi avslutade vid Kallfors, ca en kilometer innan det riktiga etappslutet vid Järna. Första delen av leden är inte allt för intressant. Leden går då längs med en väg med lite bebyggelse här och där. Men till slut så svänger stigen av mot skogen där man bjuds på både fina utsikter och vackra sjöar.

Vi satte camp vid Vaskasjöarna där det fanns en bra område att bygga upp camp på. Resterande tid av dagen spenderade vi på att vila, njuta och ta hand om elden som krävde ganska mycket tillsyn eftersom det hade regnat och var ganska blött ute. Jaktsäsongen hade påbörjats och gevärsskotten hördes i närheten och vi fick även besök från en jakthund som försökte driva fram vilt.

För mer info kan man se vandringen på Youtube.

Sörmlandsleden Etapp 11 & 12

Sörmlandsleden är en av Sveriges längsta vandringsleder. Leden startar vid tunnelbanestationen Björkhagen, Stockholm, och sedan cirklar sig igenom Sörmland. Huvudleden är ca 62 mil lång, men med alternativa rutter blir leden över 100 mil lång.
Sörmlandsleden är populär för dagsturer och kortare övernattningsturer. Det är en enkel inkörsport till naturen runt Stockholm. Det är oftast lätt att ta sig till de olika etappstoppen och leden är välmarkerad så det är generellt sätt lätt att vandra längs Sörmlandsleden.

Den här turen startar på etapp 12 och går mot etapp 11. Mer information finns i videon.