När nedre Dalälven börjar närma sig havet breder den ut sig på bredden och skapar ett unikt älvlandskap. Här ligger den biologiska norrlandsgränsen, där norra och södra arter möts, vilket gör att det finns ett rikt djur och växtliv här. Mitt i detta ligger Färnebofjärdens nationalpark som erbjuder både trevliga vandringsleder och fina kanotvatten.
Kolla på videon för mer info om paddling i Färnebofjärdens nationalpark.
Denna tur startade i den norra delen av nationalparken. Paddling i Färnebofjärden har framför allt karaktären av sjöpaddling men det är hela tiden en älv som man tar sig runt på. Trots att det ser ut som en sjö så märks det en skillnad om om man paddlar medströms eller motströms. Det finns även en hel del strömmande partier där vissa är vilda forsar. Det gör att man måste planera sin paddling både ur ett tidsperspektiv, att det kommer gå snabbare åt ena hållet än andra och att man inte hamnar i en ström som man inte kan hantera.
Färnebofjärden är ökänt för sina myggbestånd. Under framför allt Juni och Juli kan myggen tidvist uppgå till närmast olidliga nivåer vilket kan vara bra att känna till om man planerar att besöka området då. Denna tur gjordes i mitten av Oktober och trots det så var skogen full av mygg när vi skulle starta turen. När man väl kommit ut på vattnet så försvann myggen snabbt och det var inget problem med mygg ute på öarna.
Den initiala planen var att övernatta på Sandön, ett populärt besöksmål för kanotister i området. Planerna ändrades däremot under dagen och vi kortade ner turen en aning och bestämde oss för att ha en lite enklare paddling.
Det finns gott om rastplatser i nationalparken och det finns mycket mer att utforska än vad vi hann med då detta endast var en kort övernattningstur. Att besöka Färnebofjärden under hösten kändes som en smart ide när man får höstfärgerna och inte är lika begränsad av fågelskyddsområden. Och så klart att få slippa myggen.
Görälven är ett fint paddlingsvatten som mestadels långsamt flyter fram med vissa inslag av stridare forsar. Kanotleden börjar i Norge men merparten av sträckan mot Sälen går genom Sverige. Paddlingen lämpar sig väl för en tre dagars tur med trivsam paddling i en fin miljö.
Kolla på videon för mer info om paddling längst Görälven.
Denna tur startade vid Stötens camping eftersom gränsen mot Norge var stängd under pandemin. Sträckan i Norge lär vara en av de finare delarna av paddlingen men det får undersökas och återkommas till på en annan tur. På grund av detta så var turen förkortad och första dagen så paddlade vi endast i ca 1 timma innan vi slog läger.
Att hitta bra lägerplatser var aningen svårare än vad vi först hade räknat med. En sak att ta med i beräkningen är strömmen. Om man missade en bra plats var det inte självklart att man kunde vända om och paddla tillbaka då strömmen ofta var för stark. Första natten spenderades vid en sandbank längst älven och prövade fiskelyckan vilket inte gav något och tyvärr skulle bli ett genomgående inslag under turen
Nästa dag fortsattes paddlingen nerför Görälven. Paddlingen flyter på enkelt med hjälp av strömmen. Även i de lugnare delarna av älven så märker man av, och får hjälp av strömmens riktning. Ett parti på ca 2 km förekommer där det är lite extra strömt och man måste ta hela sträckan på ett bräde. Det är inte extremt men man måste skärpa till sig lite extra och hålla koll på stenarna för risken att kantra finns. När denna sträcka är slut så flyter Görälven ihop med Fulan och bildar Västerdalälven.
Hela dagen bjuder på fin och varierande paddling. Flera småöar passeras där man kan paddla in i små biflöden och utforska. Fisket fortsatte att vara en besvikelse då det var helt dött. Kast med spinnare körde vi med, kanske att man hade haft bättre lycka med fluga. Jakten på en fin plats att sätta upp tältet på fortsatte mot kvällen och trots att det fanns många platser som hade fungerat så var det svårt att hitta något som kändes perfekt. Till slut så hittade vi en plats som vi gillade på en liten ö.
Tredje och sista dagen handlade mest om att packa ner och ta sig tillbaka till Sälen. Nu flyter älven fram lugnare och när man närmar sig Sälen så börjar även lite bebyggelse titta fram. Paddlingen i Görälven har mycket att erbjuda med en vacker natur och varierande paddling.
Sankt Annas skärgård är enligt många Sveriges vackraste skärgård. Hundratals med små öar som sprider ut sig gör att området har en speciell karaktär. Alla småöar gör det lite svårare för båtar att ta rig runt men med en kajak är det idealiska förhållanden.
De flesta öarna är obebodda så det är lätt att utforska området och hitta en bra plats för att slå läger. Däremot är ganska stora områden under olika restriktioner vissa tider på året som gör delar av området otillgängligt. Sankt Annas skärgård är under utredning att bli nationalpark för att bättre kunna bevara dess unika naturvärden.
Denna tur startade i Tyrislöt där man kan hyra kajaker. Man behöver inte paddla över några större exponerade områden och det är inte någon större fartygstrafik i området heller. Så det är överlag ett enkelt område att paddla kajak i. Denna tur gick av stapeln den 15:e Augusti vilket överlag är en perfekt tid att ge sig ut och paddla. Alla fågelrestriktioner har blivit hävda så det är fler öar man kan besöka och vattnet är nu som varmast. Dagarna är fortfarande långa men korta nog för att få en ordentlig stjärnhimmel. En perfekt tid att paddla helt enkelt.
Denna tur handlade mer om att ta det lugnt och njuta än att utforska. Efter att vi hade paddlat i några timmar så slåg vi camp och spenderade resten av dagen med att ta det lugnt. Dagen efter vaknade vi upp till perfekta förhållanden. Solen sken och havet låg som en spegel. Hade gärna önskat att man hade minst en extra dag men tiden var tyvärr slut för denna gång och det var dags att börja paddla tillbaka mot Tyrislöt. Överlag så är Sankt Anna en fantastiskt plats att utforska med kanot oavsett om du är nybörjare eller van paddlare.
Malingsbo Klotens naturreservat ligger ca 2 timmar från Stockholm. Området har kallats Sveriges sydligaste vildmark och det tar inte lång tid innan man får en vildmarkskänsla när man ger sig in i området. Läs mer från en två dagars kanottur i reservatet.
För mycket text? Titta på videon istället.
Turen startade i Kloten, en liten by som mer eller mindre endast består av en kanotuthyrare. Det tar inte lång tid först man har paddlat förbi det sista huset och det inte längre finns tecken från civilisationen. Under paddlingens gång finns det gott om öar, vikar och liknande där man kan ta rast under turen. Det finns gott om djurliv i området och många fåglar häckar här. En av de mest ikoniska fåglarna är Storlommen som skriker ut sitt ensliga läte under skymningen. Det perfekta ljudet för att få lite extra krydda på vildmarksstämningen.
Det finns lite olika alternativ man kan välja att paddla men sjösystemet är inte enormt så det är lätt att navigera. Denna tur inkluderade ett lyft med kanoten som är en lätt match när man har en kanotvagn. Även utan vagn så skulle lyftet vara snabbt avklarat. Längst ner på sidan finns en karta över rutten.
Även om området är populärt bland vandrare och kanotister så är det ingen trängsel. Att hitta en trevlig campplats som man får ha för sig själv är enkelt och finns iordningsställda campplatser med vindskydd i området. Vi satte camp på en liten ö med 360 vy över sjön. Bestämde för att snabbt sätta upp tältet och ta lite snacks innan vi paddlade ut igen för att fiska.
Även om vi hade fiskat lite från och till under paddlingen så ville vi ge det ett ärligt försök. Men, som det så ofta blir, så vart det ingen fångst denna gång. Vilket som var det en trevlig tur i kanoten.
Under fisketuren så samlade vi även ihop ved och resten av kvällen spenderades framför brasan. Se solen gå ner och bara vara nöjda över att få vara ute i naturen.
Nästa morgon, efter en god natss sömn, var det bara att ta ner camp och börja paddla tillbaka samma väg som vi kom ifrån. Hade vi haft en dag till hade man kunnat planera en mer cirkulär rundtur men med endast en natt var det bäst att inte krångla till det.
Malingsbo Kloten området är ett väldigt fint vildmarksområde med fina paddlingsvatten. Eftersom det endast ligger ca 2 timmar från Stockholm så är det även relativt lättillgängligt. För ett kortare vildmarksäventyr så är området perfekt.
Vissa äventyr planeras länge medans andra händer för att ett tillfälle dyker upp. Den här turen var helt oplanerad när man plötsligt får lite tid över och tillgång till en kanot i Rimforsa.
Så vi visste att vi skulle starta i Rimforsa men var inte helt säkra på vart turen skulle sluta. Hittade info om en kanotled från Vimmerby som passerar Rimforsa men rekommendationen verkar vara att paddla åt det hållet, dvs i vattnets riktning. Kunde inte se någon indikation till att det skulle vara en stark ström så vi bestämde oss för att testa att paddla åt "fel" håll. Skulle det bli fel får vi helt enkelt planera om, inga problem.
Vi kom iväg aningen sent första dagen så försökte paddla på så gott vi kunde första dagen. Det var sent i september så dagarna är korta och solen går ner ca 19.00 och 30 minuter därefter så är det mörkt. Hittade en fin liten ö på den annars stora sjön Åsunden som vi spenderade en stor del av paddlingen på.
När vi vakna upp nästa morgon så var det som att vakna upp till en sommardag. Solen värmde och till en början var det helt vindstilla. Förutsättningarna kunde inte vara mycket bättre speciellt med tanke på årstiden då hösten kan vara lite lurig med väder och vind. Efter vi hade paddlat ett tag så började det blåsa en del men vinden kom bakifrån vilket gjorde paddlingen ännu enklare. Började förstå att sjön Åsunden var större än vad vi först hade trott och det tog sin tid att komma till den lilla staden Horn där vi hade vårt första lyft. Men samtidigt hade vi inte stressat och även stannat för att bada under turen på Åsunden.
Vid Horn fanns en liten ICA så man kunde handla på sig förnödenheter om det behövdes. Med en kanotvagn vore det ett väldigt enkelt lyft eftersom det var asfalterad väg i stort sett hela lyftet. Vi saknade vagn så fick helt enkelt ta i lite extra. Härifrån så paddlar man främst på Stångån tillsammans med några andra sjöar i sjösystemet. Personligen så tycker jag bättre om å paddling då det blir mer att titta på och man får känslan att det går snabbare. Varje krök på ån blir spännande att se vad som kommer härnäst.
Det var mycket svårare att hitta ett bra ställe att sätta upp camp på än vad vi hade trott. Plötsligt hade solen gått ner och vi hade fortfarande inte slagit upp camp. Vi paddlade på och precis när vi behövde det som mest så kom en ö som vi kunde få upp tältet på. När tältet väl var uppe var det helt mörkt så det var verkligen i sista minuten.
Nästa morgon vaknade vi återigen upp till en vacker morgon med lite dimma som dansade över vattnet. Detta var sista dagen på turen och behövde få en tidig start eftersom det vanliga livet kallade på en hemma igen. Vädret skiftade lite fram och tillbaka men överlag var det fint väder.
Vi lyckades inte ta oss hela vägen till Vimmerby men det hade troligen inte varit några problem om vi hade hela dagen på oss att paddla. Vi var överlag väldigt nöjda med denna tur där vi hade haft mycket tur med väder och vind. Att få till ett vildmarksäventyr behöver inte alltid vara svårt eller välförberett. Ibland behövs bara lite tid och en kanot.
Största staden i Skandinavien kanske inte associeras med vildmark men Stockholm har mycket att erbjuda när det kommer till vildmarksupplevelser. Till exempel består Stockholms skärgård av ca 24 000 öar vilket gör Stockholm till ett kajakparadis.
För mycket att läsa? Titta på videon istället.
Jag har spenderat mycket tid i skärgården. Uppvuxen med ett landställe på en ö i den mellersta skärgården har jag spenderat i stort sett varje sommar där de senaste 35 åren. Men jag har aldrig paddlat kajak förut och har bara sett en bråkdel av Stockholm skärgård. Äntligen är det dags att slå slag i saken och ge sig ut på en fyra dagars kajaktur för att se vad mer skärgården har att erbjuda. Med mig på denna tur är Elias. Han har inte många tältnätter bakom sig men han har tidigare erfarenhet från att paddla kajak. Så tillsammans är vi båda nybörjare, en på kajak och en på vildmarksliv.
Vi startade turen på Dalarö där vi hyrde våra kajaker. Dalarö är en bra startplats då man kommer hit lätt med bil men kommer ändå ut till den yttre delen av skärgården snabbt. Efter en snabb genomgång hur allt fungerar var det bara att hoppa i kajakerna och paddla iväg. Som nybörjare var jag förvånad hur snabbt jag kände mig bekväm i kajaken. Kändes både stabil och bekväm.
Planen var att komma så långt ut i skärgården som möjligt första dagen. Under hela turens gång hade vi tur med vädret och framför allt med vinden. Det är några längre passager man måste korsa, eller de är längre passager att korsa med tanke på att det är ens första dag i en kajak. Hade det varit blåsigare hade vissa av dessa passager varit lite mer ansträngande.
Den här kajakturen gick av stapeln sent i Juli vilket innebär att de flesta är på semester och skärgården är väldigt populär under semestertider. Trots att det är mycket båtar i omlopp så är det enkelt att hitta sin egna lilla ö att sätta camp på. Speciellt med kajakerna eftersom man når alla vikar som vanliga båtar inte kommer in i när kajaken stillsamt glider över de minsta grynnorna.
Första natten hamnade vi ön Finnskär, eller möjligtvis Byttan, beroende på vilken karta man tittar på. Ganska trötta efter en lång paddlingsdag och stannade inte uppe allt för sent. Rakt österut härifrån ligger en av Stockholms skärgårds största sälkolonier. Denna tid på året är det förbjudet att närma sig kolonin med efter 15:e Augusti är det fritt fram att paddla ut och hälsa på sälarna. Det är nyfikna djur som gärna kommer nära och kikar på besökare.
Nästa dag vaknade vi återigen upp till perfekta väderförhållanden. Soligt och nästan ingen vind alls vilket skulle bli ännu bättre framöver. Vi siktade mot Bullerö vilket även vart vår slutdestination för dagen. Det visade sig att vi hade medvind under hela dagen vilket gjorde paddlingen väldigt trivsam. Under dagens gång så behövde vi fylla på vatten men hade inte hittat någon bra information vart vi kunde göra det. Siktade mot ön Långviksskär vilket kunde vara en bra kandidat. Mycket riktigt hittade vi en brunn vi kunde nyttja men märkte senare att det hade fungerat lika bra att fylla på vid Bullerö.
Bullerö är del av ett större naturreservat vilket stora delar av skärgården är. På Bullerö finns även en liten stuga man kan nyttja för att laga mat, vatten och dass. Och det visade sig att det även fanns en bastu som stod öppen för allmänheten. Detta gjorde att vi bestämde oss för att sätta camp här även om det gick emot vår initiala idé att vi skulle försöka undvika andra människor under turen. Det finns en utpekad plats för att sätta upp tält och man uppmanas att använda den platsen. Det framgick inte helt om det var tvång eller om man kunde tälta var man ville på ön under allemansrätten. Kvällen spenderades mellan bastuns värme och bad i det svalkande havet och senare runt elden tillsammans med några andra som tältade över natten.
Nästa morgon vaknade vi återigen upp till perfekt väder. Detta var vår sista heldag så vi började röra oss tillbaka mot fastlandet och Dalarö. Det här blev även vår bästa paddlingsdag med stillsamma stora korsningar och fin paddling bland massa småskär. Denna dag slog vi upp tältet på en ö precis utanför Mörtö-Bunsö. Tältplats hittade vi inne i skogen men kvällen spenderades på klipporna tillsammans med solnedgången.
Nästa dag startade som de tidigare. Fint väder, frukost, kaffe och ett morgondopp. Bara 10 km kvar innan denna tur är över och vanliga livet på fastlandet startar igen. Jag var förvånad hur mycket jag gillade att paddla kajak. Hade tänk innan att det hade kunnat vara stunder av träda men jag hade gillat varje sekund av det.
Några läxor man lärt sig till nästa kajakäventyr. Först kan man tänka på tajmingen. Även om July är varmast och ofta bjuder på fint väder så tänker jag mig att den senare delen av Augusti bör vara bäst. Inte minst om man vill vara själv. Det är mycket båtar ute i Juli men så fort skolor och jobb börjar igen så töms skärgården snabbt på folk. I Augusti så blir det även mörkt på kvällarna vilket ger fina stjärnhimlar.
Var försiktig med solen och använd solskydd, annars kan det bli en smärtsam upplevelse. Försök att organisera packningen i små vattentäta påsar som gärna är transparenta vilket underlättar packningen mycket. Det är bäst att använda ett självstagande tält eftersom det är stor chans att du kommer sätta upp det på klippor. Och på samma tema är det skönt med ett bra och bekvämt liggunderlag.
Svartälven är en lugn älv som går genom Dalarna och Värmland. Älven är 125 km lång men del av ett större vattensystem. Området som älven flyter genom är rikt på järn vilket ger floden en mörk ton och har så fått sitt namn.
Det finns lite olika turförslag man kan göra i området men det vanligaste är att göra 4-dagars turen mellan Tyfors och Hällefors som är 51 km lång. På denna tur så paddlar man både på lite större sjöar och smala partier där älven, som mer liknar en å, slingrar sig fram. Även om det är en älv så är det ingen ström alls. Det mest naturliga är att paddla i vattenriktningen men det går precis lika bra att paddla motströms.
Åsikter kan skilja men de flesta tycker oftast att den trevligaste biten att paddla är när floden blir smalare och börjar slingra sig fram genom landskapet. Man kommer närmre skogen och vildmarkskänslan ökar. Skogen skyddar även mot vind så floden ligger oftast som en spegel. På vägen finns även en ännu mindre å att utforska, Tvärälven, som kan vara en härlig avstickare.
Det är stor chans att få se bäver när man paddlar längst Svartälven. Störst chans att se en är vid gryning eller skymning och spår från bävern ser man ofta längst floden. Det finns även ett stort älgbestånd i området så finns även stor chans att stöta på skogens konung. Man kan även testa fiskelyckan i älven om man löser ett fiskekort. Abborre och Gädda är de vanligaste fångsterna.
Det är en väg som mer eller mindre följer Svartälven. Även om det är väldigt liten trafik så händer det att man då och då blir påmind om civilisationen när man paddlar i området. Det finns några sommarstugor längst kanotleden, speciellt vid sjöarna, och man passerar det lilla samhället Älvsjöhyttan. Här kan man fylla upp sitt vattenförråd samt besöka dasset.
Fördelen med denna kanotled är att det är relativt nära Stockholm och lättillgängligt. Det finns vindskydd och anordnade campingplatser längs leden men gott om ställen att slå upp tältet på. Det är några lyft som måste göras längs leden men är relativt enkla om man har en kanotvagn. Överlag så bjuder Svartälven på ett roligt och lättillgängligt vildmarksäventyr som passar bra för både mer erfarna paddlare som nybörjare.
Ca 7 timmar i bil från Stockholm ligger Rogens naturreservat med sjön Rogen som central sjö. Här finns många möjligheter till att vandra men det är framför allt populärt att paddla kanot i området. Den här turen beskriver en 4 dagarstur där vi utforskar Rogen och en del av Femundsmarka på den norska sidan.
Den här paddlingen startade vid Kärringsjön som man kommer till genom att krångla sig fram på en väldigt dålig väg. Mer information om Kärringsjön kan man få genom att besöka deras Facebooksida.
Innan man kommer till den stora sjön Rogen måste man paddla igenom ett flertal småsjöar. Det finns lite olika turer man kan ta med räkna med 7 lyft för att till slut komma till Rogen. Vissa av dessa lyft är ganska ansträngande och kan bli tungt om man har för mycket packning med sig. Även om avståndet mellan sjöarna är ganska korta så är terrängen svår speciellt när man går med en kanot över huvudet. Man måste inte nödvändigtvis ta sig hela vägen till Rogen. Vi lärde oss att den bästa paddlingen hade vi på de mindre sjöarna.
Första dagen så vande vi oss vid kanoten och gjorde många lyft mellan småsjöarna. Vädret skiftar snabbt här så vi var nöjda att vi delvis hade lite sol. Vattnet är väldigt klart och drickbart så vattenbrist är inget problem. Vi vart överaskade hur tyst det var i området inget ljud hördes överhuvudtaget. Inom Rogenområdet finns de mesta av Sveriges större djur representerade. Men att stöta på björn, järv eller något annat djur från Sveriges "Big 5" är små. Överlag var det helt tyst utan minsta fågelsång eller surrande från insekter.
Efter 6 lyft den första dagen så var det dags att sätta camp. Sjöarna var oftast spegelblanka. Efter lite mat och fiske så var det dags att sova för att förbereda sig för nästa dag då vi skulle komma till sjön Rogen.
Andra dagen började med en kortare paddling till sista lyftplatsen innan Rogen. Det här lyftet var även det längst och terrängen är eländig. Rogen kan vara en förrädisk och väderförhållanden kan ändras snabbt. Sjön är väldigt vindkänslig och det kan snabbt bli vågor som gör paddling omöjlig. Vi hade tur på vår väg mot Norge även om vädret skiftade mellan sol till regn under turen. Med ett kaffestopp tog det ca 3 timmer att nå Norska gränsen.
Vi var ganska glada när vi lämnade Rogen och kom in på de mindre sjöarna igen som är lite bättre lämpade för kanadensare. Det är inga problem att hitta en bra campplats.
Tredje dagen innebar att börja paddla tillbaka mot Sverige igen och därmed återigen korsa Rogen. Denna gång hade vi motvind och det blåste på ganska rejält. Ett tag trodde vi att vi skulle behöva bryta då vågorna började bli oroligt stora. Vi fortsatte, hela tiden nära land, och till slut nådde vi slutet på sjön. Trots att vi paddlade samma väg tillbaka kändes det inte som att vu upprepade oss. Landskapet är vackert och det finns mycket att vila ögonen på. Lyfte kanoten till de mindre sjöarna igen och hittade återigen ett trevligt ställe att sätta camp på. Härligt att starta en lägereld och bada i det klara, men kalla, vattnet.
Sista dagen innebar inte så mycket spännande mer än att paddla tillbaka till Kärringsjön. Flera lyft och nu blåste det på ganska mycket även på de mindre sjöarna och vi var glada att vi inte spenderade dagen ute på Rogen.
Bilden ovan visar den vanligaste rutten med de 7 lyft som krävs för att nå Rogen från Kärringsjön. Det är möjligt att nå Rogen på 2 lyft men det andra lyftet blir då ganska långt.
Rogen och de närliggande sjöarna är som gjort att paddla kanot i. Lyftet mellan sjöarna kan vara ansträngande men ska inte ses som ett hinder. Vildmarkskänslan här är enorm. Under högsäsong träffar man troligtvis på några andra kanotister eller vandrare men mestadels känns det som att man är helt ensam. Området är även populärt att vandra i och det finns leder här som går mot Grövelsjön och längs vandringslederna finns stugor om man vill lämna tältet hemma.